Here is the reality. Most of the time it is even worse. But hey, a room is for playing!
If you zoom in, the still life looks pretty good, don`t you think? :)
Mina barn har ganska mycket leksaker och småpryttlar (ofta rätt fula och ibland skräpiga, men som leks med flitigt). Sen har de lite "finprylar", såna där som är till mer för mammas estetiska öga än för lek (fast självklart får barnen leka med dem, om de nu skulle känna för det- vilket är typ aldrig. Fast det kan hända att en mekarälskande 6-åring får för sig att skruva isär alla robotarna för att se hur de ser ut inuti. Ja det kan ju hända). Dessa finprylar trilskas jag ibland med att ställa i små fina stilleben. Men sekunden efter jag lämnat rummet är dessa ett minne blott, och har förvandlats till ett virrvarr av gosedjur, legofigurer och dagispyssel i en enda röra ("mamma, vi leker affär, man kan köpa ALLT det som står på hyllan, kostar bara 10 kr). Så visst är jag där i deras rum och "duttar" lite emellanåt. Men deras rum är ändå deras, och de är fria att fixa och dona där inne som de vill (så länge de inte förstör saker såklart). Jag minns nämligen själv hur mitt rum var min borg när jag var liten, hur jag älskade att pyssla och dekorera därinne. Gud så frustrerad jag hade blivit om min mamma hade bestämt hur allt skulle se ut. Var varenda pryl skulle stå. Eller gud förbjude: vilka leksaker jag skulle leka med.
Men ofta ser jag alla dessa fina, inspirerande bilder på fina barnrum. Inte en enda ful pryl så långt ögat kan nå, inte ett enda gräsligt Nalle puh gosedjur som skymtar, inga plastiga leksakspistoler, inga Pet shop hus i grilliga färger, inga teckningar fastklistrade på garderoberna eller klistermärken på dörrarna, utan allt är som ett enda stort barndesignshowroom. Snygga prylar överallt, matchade, eller perfekt missmatchade i små grupper. Rum som verkligen är superfina, men ändå får mig att undra, var håller alla dessa fulprylar hus? Är de väl dolda i någon gummikorg, är de bortplockade för bildens skull, eller är de helt enkelt så att dessa barn har den goda smaken att välja bort alla fulsaker till förmån för virkade kaniner och träleksaker?
My kids has a lot of toys. Not in overflow, but still a lot of stuff, stuff that are plastic, ugly and maybe sometimes rubishy (but that my kids likes a lot). And you try to keep it organized, buying small boxes to store them, but it always end with a big mess anyway. Sometimes I try to assort their toys in still life on their shelves, but it will in a few minutes be but a memory, so I have gave it up.
But often I see those very inspiring pictures of childrens room. Not an ugly toy as far your eyes can see, not any Nalle puh teddy that glimmer, no Pet shop houses in shrill colors. Instead goodlooking stuff, organized to perfection everywhere. Rooms that really please my eye, but still make me wonder, where are all the ugly things? Are they hidden in boxes, or picked away for the picture, or is it simply that way that the children prefer knitted rabbits and metalrobots before uglytoys?
